Med sig till mässan i Tokyo har Honda inte bara bilar utan även motorcyklar. Det här konceptet som man kallar för Neo Sports Café Concept är en av dem. Precis som Ducati och BMW flörtar den med former från förr och Caféracer-kulturen som för tillfälligt är väldigt populär. Fula saker som stor stänkskärm baktill saknas här och moderna saker som LED-strålkastare har hittat dit. Motormässigt borde det här sitta samma maskin som i CB1100.

Motorcyklarna med två hjul fram och ett bak blir allt mer populära. Här i Sverige behöver du exempelvis inte ha ett MC-kort för att kunna köra runt på en sån här vilket antagligen har fått en del att hoppa på tåget - läs Roger. Hans är dock inte lika fräsig som Yamahas nyhet Niken. Den baseras på den uppkäftiga street-fightern MT-09 och ser betydligt ballare ut än övriga i kategorin som alla ser ut som förvuxna scootrar.

Yamaha är förtegna om specifikationer kring hojen men den borde ha en trecylindrig maskin på 850 kubik i ramen. Det låter på snacket som om att den ska gå i produktion och visst ser den klar ut.

Hondas tvåhjuliga lyxkryssare Gold Wing är det fetaste du kan få från tillverkaren. Nu presenterar man en helt ny version som precis som väntat bjuder på ännu mer teknik än tidigare. Designen är även den helt uppdaterad och visst påminner baklysena om nya NSX? Fler saker som påminner om bilvärlden är att hojen har både airbag och Apple CarPlay.

Motormässigt finns här precis som tidigare en boxersexa men den är helt ny och nu på 1 833 kubik. Bland annat är den strax över sex kilo lättare än föregångaren. Effekten anges till 125 hästar med ett vrid på 170 newtonmeter vid 4 500 varv. Till maskinen kan man via extrautrustningslistan få en sjustegad automatlåda som har både back och en funktion för att kunna krypköra. Standard sitter det en sexpetad manuell låda. Vikten på hojen anges till 379 kilo, så tappar du den får du nog ha en hjälpande hand för att få den på rätt köl igen.

Både styrning och körupplevelse ska vara trevligare och mer komfortinriktad än tidigare. Framför sig har den som styr skeppet en skärm på sju tum där allt man kan tänkas behöva finns. Här väljer man mellan de fyra körlägena som är Tour, Sport, Econ och Rain och ställer även in hur ABS-bromsarna ska ta, hur fjädringen ska jobba och traction control-systemets ingripande.

Priset för ett exemplar börjar på 23 500 dollar.

Den numera 91-årige italienaren Giotto Bizzarrini började 1954 att jobba hos Alfa Romeo med modellen Giulietta. Tre år senare hamnade han hos Ferrari där han blev chefskonstruktör för Gran Turismo- och sportvagnarna. Han ansvarade bland annat för Ferrari 250 Testa Rossa och 250 GTO. 1961 lämnade han företaget för att tillsammans med kollegan Carlo Chiti starta ATS där man byggde sportbilar och Formel 1-vagnar. Detta höll dock bara i ett år, och 1962 drog Giotto själv igång konstruktionsbyrån Società Autostar. Via den utvecklade han Lamborghinis V12-motor och bilar åt tillverkaren Iso. 1964 ändrade man namn till Bizzarrini och tog fram den egna bilen Bizzarrini 5300 GT som baserades på Iso Grifo. 1965 presenterade man racerbilen A3/C, och med den lyckades man att vinna sin klass på Le Mans samma år. Just denna bil handlar Petrolicious senaste film om. 1969 gick företaget i konkurs, men Giotto gav inte upp för det och fortsatte att jobba åt flera olika tillverkare genom åren.

En snubbe som har både en Ferrari Testarossa och en Le Mans-racer från 1965 av samma tillverkare ville även ha en tvåhjuling som hämtade inspiration från dessa två vrålåk. Han kontaktade då Art Henschell på One-Up Moto Garage och bad honom bygga en hoj - med kravet att den skulle ha motorn från Honda CB600F i ramen. Rosso Corsa heter resultatet och så här ser den ut. Motorn och ramen kommer från sagda modell medan sving, bakre stötdämpare och hjul kommer från Honda VFR800. Resten är i princip specialtillverkat för att få till det rätta stuket.

Läs mer om bygget på länken nedan.